30.11.09
Pensionärslivet
Flygande fart
- varit på IKEA
- vart på skön adventsfika
- fixat i ordning min adventsljusstake (eller nästan för jag har inte lyckats komma ut och plocka mossan eftersom det fasen är mörkt dygnet runt! Typ...)
- lagat jättegod kyckling med grönpepparsås
- haft dåligt samvete över att jag inte hunnit träna
28.11.09
Hangover
25.11.09
Klart slut

24.11.09
Materialisten i mig







Grönt & gott

Skit också!

23.11.09
Sticket

Jag får väl skriva en rad om det här med influensan jag med.
Redan när ett vaccin kom på tal, var jag negativt inställd till detta. Tanken på att spruta in någon vätska i min kropp, kändes obehaglig. Dessutom kändes det som att man överreagerade. Jag tänkte; vad blir nästa steg? Vaccinera sig mot huvudvärk också? Det är lätt att dras med i ett mediapåverkat samhälle och glömma bort sin egen åsikt.
Men jag har tänkt och jag har funderat och vi har diskuterat bland vänner och familj. Under semestern växte beslutet fram och igår bestämde jag mig. Jag ska ta det. I morgon eller ikväll åker jag till vårdcentralen och sätter mig i kön.
Även fast jag nu kanske redan haft influensan. Men det är väl bäst att ta det säkra före det osäkra.
Jag har bestämt mig

Det är märkligt.
Man planerar, sparar pengar, bygger upp förväntningar, läser på nätet om de platser man ska besöka. Man drömmer om semester och packar, köper saker man behöver. Förbereder i flera månader.
Och någonstans inom sig vet man, att det är bäst att njuta, när man fortfarande har detta underbara framför sig. För rätt vad det är, så är man hemma igen.
Och nu sitter jag här. Det är grått, kallt och regnigt ute. Jag har konstaterat att min arbetsplats finns kvar, att allt är som det brukar. Jag är tillbaka i vardagen. Mailboxen fungerar fortfarande! Det har den gjort hela tiden och den inkommande posten tar aldrig slut. Vi måste skicka in det där pappret! Och gör vi det inte verkar jorden gå under! Det ska tvättas. Lagas matlådor. Knyta vita påsen och svarta påsen på soptunnan inför hämtningen. Räkningar ska betalas. Jag måste börja träna!
Det är lätt att hamna i en svacka och känna sig besviken när man kommer hem, efter en tid i Paradiset. Upptäcka att den fjärilsliknande bubblan, den har liksom spruckit och man måste flyga själv igen. Det känns tomt och man undrar vart tiden tog vägen.
Men vet ni? Jag har bestämt mig. Bestämt mig för att jag inte ska tycka att det känns hemskt, och deprimerande och ledsamt att vara tillbaka. För jag älskar ju mitt liv! Jag älskar våra fyra årstider, hur tråkigt det än må vara vid den här tiden. Jag tycker om mitt jobb, och jag gillar när saker är lite stressiga. Att röra på mig är det bästa jag vet, mina skogspromenader eller kvällar på gymet vill jag inte leva utan! Det är bara det att jag har varit i paradisbubblan så länge att jag blivit bekväm. I bubblan, där lyckan bara finns, utan att man själv behöver skapa den.
För så är det här i livet. Vi skapar vår egen lycka. Och nu, denna gråa måndag i novemberrusket, tänker jag fortsätta skapa min. Gör det du med.
22.11.09
Vackra minnen




Semestern har, trots sjukdom, varit helt gudomligt bra. Mitt finaste minne är från vår dag på Antigua. Vi åkte ut i regnskogen och åkte en stor linbana. Sedan vandrade vi två timmar genom regnskogen, vilket i sig var ett äventyr. Vandringens mål var en kritvit strand, där vi kastade oss i det turkosa havet, för att sedan gå ombord på en katamaran som körde oss till ett rev. Vi snorklade och såg både stingrockor och lysande blå fiskar. Sen drack vi rom och åt god mat, samtidigt som vi åkte längs hela kusten och såg den ena vackra vyn efter den andra. Turen avslutades med en tokig dans ihop med människorna på en annan Wadadi-båt, just som vi gled in i hamnen längs med den enorma kryssningsbåten. Den här låten och dansen kommer att få mig att le för alltid.
18.11.09
Ett inlagg fran varmen
Vi har haft en fantastisk semester! Och jag har faktiskt, for forsta gangen i mitt liv, insett att det finns saker som ar betydligt roligare an att ligga pa en strand...
Jag tror att de flesta hemma i Sverige har en ganska glorifierad bild av Karbiska ovarlden, och framforallt sa ar de oarna som alla beundrar med ett "aah, har ni varit dar", tex Barbados absolut inte de vackraste. Det finns extremt mycket fattigdom och hemlosa manniskor mitt i allt det vackra. Pa on St Lucia var jag gratfardig och ville bara bort for vi sag sa mycket hemskt, men samtidigt ar jag glad att vi fick bevittna det sa att man forstar att det finns nagot mer an bara turkost vatten och vackra palmer. Annars har vi varit i regnskogen och akt linbana, vi har snorklat bland lysande bla fiskar och stingrockor, vi har shoppat pa en outlet, druckit drinkar ur billiga engangsmuggar - men de har smakat helt fantastiskt - hyrt bil, passat oss for leguaner som garna badar i hotellpoolen, slappat och last bocker i skuggan, traffat fantastiska manniskor och atit massor av god mat.
De senaste fyra dagarna har vi bott har, och tva av dessa dagar har jag legat inne i sangen och matt pyton. Har lansat hela apoteket idag sa att jag ska fixa flygresan hem i morgon! Men innan dess tanker jag ga ner en svang till poolen och njuta allt jag bara kan av den sista eftermiddagen i paradiset!
5.11.09
♥ ÄNTLIGEN ♥




Vaccin - check
Storstäd - check
Slänga skräp - check
Växla pengar - check
Ordnat skjuts till flygplatsen - check
Pocketböcker - check
Korsordstidning - nix
Packat - inte klar...
Om sju timmar åker vi till flygplatsen. Har suttit och kollat bilder på några av de platser vi ska besöka.
Det ska bli så obeskrivligt skönt med semester.
Vi ses om ett par veckor!
List

Bästa promenad: Min skogsrunda här hemma i samhället
Spelar: Min nyfyllda iPod (tack syster)
En bra gå bort-present: En tavla som jag målat själv
Favoritlyxartikel: Lyxar inte så mycket med materiella ting, det finns annat i livet som är lyx för mig
Läser just nu: Inget, men har köpt åtta nya pocket som jag ska ha med mig på semestern
Läser helst: Chicklit, blandat med böcker som får mig att tänka efter, som Alkemisten
Favoritråvara: Fräscha grönsaker
Favoritfärg: Att ha på mig: svart Som jag blir glad av att titta på: rosa
Favoritskor: Dagsformen avgör. Höga klackar, Converse, bekväma boots...
Klädkonto per månad: Oerhört varierande i år. Sedan vi bokade resan har jag hållit igen, men annars, ca 3000 kronor.
Dricksprocent: På känn
Modeförebild: Åh det beror verkligen på, men jag blir som alla andra väldigt inspirerad när jag ser på SATC. Tv och film i allmänhet gör mig inspirerad, men även människor på stan. Jag har inte någon särskild person som favorit.
Motionerar: Två till fyra gånger/vecka, sen går jag ju några kilometer varje dag på jobbet också =)
Mest överskattade affär: Gina Tricot (otippat svar, va?)
Det dyraste jag har köpt: Min bil
Favoritprodukt på Systemet: Rödvin
Favoritprodukt på Apoteket: Locobase Repair för torra läppar.
Bästa fyllekäket: Mos med lingonsylt
Lyssnar på: P3
Bästa förfestmusiken: När Berra och jag gör oss klara för fest och han drar på nån gammal hiphop-dänga som jag var alldeles för ung för att lyssna på när det begav sig.
Senast gnolade: Fibes Oh Fibes & Kim Wilde, Run to you eller vad den heter
Mitt sämsta köp någonsin: Något av alla de tusen par skor som varit så obekväma att de bara gått att använda på fyllan
Dansar helst till: Gamla klassiker och andra töntiga låtar
Senaste impulsköp: Oj, jag funderar men jag har varit oerhört eftertänksam vad gäller inköp det senaste... Men idag lyxade jag till det och gick in ensam på ett kafé, åt en räkmacka och drack en latte, läste tidningen och bara myste. Det var impuls!
Senaste secondhandfyndet: Grejer till hemmet
Fulaste klädfärg: Konstiga gröngula nyanser
I dvd:n: En Johan Falk-film
Användbar pryl: Datorn
Mode jag aldrig vill se igen: Det vågar jag inte säga, med tanke på att jag själv gillar axelvaddar just nu. Man ska nog aldrig säga aldrig...
Värsta huvudbonaden: Truckerkeps
Bästa huvudbonaden: Hatt och basker
Favoritaccessoar: En snygg klocka. Synd bara att jag inte har någon...
Bil/Transportmedel: Fiat 500
Återvinner: Papper, tidningar, pappersförpackningar och kläder
Hejar på: Mig själv
Så får jag tiden att gå i kollektivtrafiken: Åker inte kollektivt
2.11.09
Måndagsbjudning

Människor kan ha olika hobbys.
En av min sambos favoritunderhållning, är att fotografera mig när jag ser så knäpp ut som möjligt.
Det här är ett exempel.
Ett snart två år gammalt foto, som jag just hittade i min dator. Jag står och diskar i mammas avdankade gamla mjukisbyxor som jag lånat någon gång och sedan behållt. De svassar jag gärna runt i hemma när ingen ser. För att de är så sköna liksom. Berra har gått fram, dragit upp dem så långt han kan, och fotat illa kvickt medan jag, med händerna i diskvattnet varit helt försvarslös.
Och nu bjuder jag er på detta också! Generös var ordet.
1.11.09
Slö

Efter en skön söndag, sitter jag och svullar med chips, ölkorv, scones från frukosten och O´boy. Fin kombination va?
Idag var jag lat och sket i träningen. Svärmor gjorde pannkakor åt sitt barnbarn, så istället passade jag på att hålla mig framme. Kändes som jag hade pannkakor upp i halsen efteråt. Men gott var det!
Och nu sitter jag alltså här. Förbannat nyttig avslutning på veckan och det värsta är att jag kommer få jobba som en jävla gnu de sista tre dagarna innan vi åker för jag har en miljon saker att fixa innan dess. Så jag får nog vara nöjd om jag hinner med ett par promenader eller nåt styrkepass.
Nu ska vi se film. Antingen blir det Djävulen bär Prada, eller På smällen. Bra filmer båda två. Dock har jag sett förstnämda fyra gånger redan. Men åh man blir ju så inspirerad varje gång man ser den!
Minnen
Trots min ålder, har jag många ljus att tända denna dag, varje år. Mina minnen från min barndom när jag åkte med mamma och pappa till kyrkogården och tände ljusen är oerhört starka. Det var alltid massor av folk och en särskild stämning, men allra minst fantastiskt vackert med alla ljus i mörkret.
Igår när jag kom åkandes för att parkera utanför den enormt stora kyrkogården där tre av mina släktingar har sin gravplats, fick jag en klump i halsen och tårar i ögonen när det slog mig att alla var här av samma anledning. Alla har vi minnen som vi bär med oss i våra hjärtan och som ingen någonsin kommer kunna ta ifrån oss. Alla har vi förlorat någon vi älskar.
Då är det skönt att veta och en tröst, att alla lever kvar någonstans hos oss. Det är min totala övertygelse.



Chanel on a Sunday
Efter det en sväng till gymet och sen förberedelser för tre ansträngande arbetsdagar. Vi ses!