Hem ljuva hem

Idag åkte jag till Blomsterlandet efter jobbet för att införskaffa lite växter till vardagsrummet. Jag som alltid hyst lite av en avsky för pelargoner, har den senaste tiden börjat tycka att den där blomman är rätt vacker. Och efter att ha sett min sambos kusins fantastiska exempel i sin trädgård i Makedonien, insåg jag att den faktiskt kanske kan passa även i vårt "icke-lantliga" hem. Sagt och gjort, nu tronar ett par rosa arter i våra vardagsrumsfönster.

Även Buddha med sitt lugn har hittat en plats där.

Jag tror att vårt vardagsrum kan vara jordens långsammaste projekt, men jag är så ofantligt glad för att det har fått ta lite tid. Alla de saker som står i det rummet är valda med omsorg och kärlek. Inte en enda pryl är något som vi bara tycker är "helt okej". Det är uteslutande saker och möbler som vi har fallit för till hundra procent som förtjänar sin plats där. För mig är det viktigt att inredning blir personligt, och trots att det är så inne att vara "egen" tycker jag inte att man hittar särskilt många reportage i inredningsmagasin som är just personliga. Det känns som att människor i största allmänhet föredrar ett köpt koncept. Har man lantstilen har man den tapeten, den lampan och Kitchen Aid i den färgen, gillar man femtiotal har man den pinnstolen från den designern och det mönstret på gardinen, osv.

Jag känner en rad personer, vars hem inspirerar mig, inte för att deras stil är som min, utan för att de inreder sitt hem med kärlek. Kärlek till saker, platser, epoker och dofter som de själva har minnen till och är fästa vid. Där man verkligen märker att personen som bor där, älskar varenda pryl och kan förklara hur det kom sig att den hamnat där den är. Som Buddha på bilden här ovanför till exempel. Den är kärlek för mig och får mig att känna lugn. Precis den harmoni som man vill känna i sitt hem.