30.5.10

Sanna ord

Det finns vissa människor som gör starka intryck på oss människor. En av de personer som jag känner så för, är Jan Eliasson. Jag har sett och läst flera intervjuer med honom och jag blir så gruvligt fascinerad över hur en enda människa kan ha sådan drivkraft att uträtta och lyckas med så stora och omfattande saker som han faktiskt gjort. Han utstrålar sådan enorm trygghet, pondus och rättframhet.

Borås Tidning publicerade idag en stor intervju med just Jan Eliasson. Man berörde ämnet ålder och han hade ett sådant fantastiskt visdomsord som jag föll för pladask. Det sammanfattar i en kort mening precis det jag känner inför det här med ålder.

"Age is a matter of mind, and if you don't mind, it doesn't matter".

Vackert.

Mat

Jag har slarvat en del med maten på sistone, framförallt ätit för mycket socker och ett och annat snabbmatsmål varje vecka. Den här veckan satte jag ner foten för mig själv och bestämde mig för att skärpa till mig.

Och jag har lyckats väldigt bra! Inte en sötsak på hela veckan, med undantag för dagens smarriga rabarberpaj och vaniljsås som mamma bjöd på. Oj så gott det var! Jag har även hållt nere kolhydratintaget och ätit rejäl sallad till maten, för att fylla ut matlådorna. Jag har varit mätt och belåten och inte sugen alls. Det känns skönt att jag klarar mig utan sockret och alla snabba kolhydrater. Dock har jag fått vara försiktig med träningen, eftersom jag har dragits med halsont i ett par veckor.

Jag hoppas kunna köra den här veckan, får mina nya löparskor på onsdag också!

29.5.10

Saturday

Har haft en alldeles fantastiskt rolig dag på jobbet! Härliga kunder, som ville handla massor och inte en sekund av andhämtning - precis så som jag älskar det. Nu är jag lite trött dock, men har just hoppat ur duschen och satsar på att svira om för kvällen. Vad som väntar är inte riktigt spikat än, men trevligt, det är jag helt säker på att det blir!

28.5.10

Blått är flott?

Att gå på bröllop är alltid roligt! Att leta klänning att ha på sig är inte lika kul... Jag slet mitt hår även inför förra årets bröllop, och var väl egentligen inte helt nöjd med klädvalet. I år måste jag, av olika anledningar, vara lite extra fin... Igår sprang jag på den här fina kornblå klänningen från H&M's Garden Collection. Har sett den förut, men då har den inte funnits i min storlek. Modellen är precis perfekt, då jag tycker att det är en fördel att känna sig helt bekväm på en sådan tillställning. Man har ändå på sig klänningen i många timmar och jag orkar inte gå och dra i någon axelbandslös variant, som dessutom spänner åt när man käkar en massa...





Men. Den stora frågan är nu - passar jag verkligen i den här färgen? Petra är jättefin i sin, men är det verkligen min grej? Jag är mycket bättre i gröna nyanser än blå, men man kan ju ha alla färger, så länge det är rätt nyans. Jag är lite osäker, och min man tyckte inte att färgen passade mig, men att modellen är fin. Jag måste ha lite hjälp!

Lacky

H&M har utökat färgutbudet i sin nagellacksserie. Jag har tidigare köpt ett lila där, som jag varit nöjd med. Sällan har lack täckt så bra, torkat så fort och behållit glansen på det sättet som H&M:s lila lack gjorde.

Igår var jag där en sväng och köpte två rosa nyanser, en lite knalligare och en ljus, som ni ser på bilden. Dessvärre var denna färg totala motsatsen till det lack jag köpt innan. Jag fick måla tre gånger och det var svårt att få det jämnt. Vi får se sedan om det mörkare lacket är bättre. I så fall kan jag konstatera att jag får köpa ljusa lack från något annat märke. Men visst är bubbelgumsfärgen fin! (Den är starkare rosa i verkligheten).

27.5.10

Och såhär ser jag ut nu. Det är alltid svårt att förmedla röda nyanser via bild, jag tycker nog att det är ännu mer intensivt rött i verkligheten. Jag trivs så bortskämt bra i den här färgen.

Jag ler mot hela världen

Hade ingen lust att laga mat, så jag slängde ihop en tallrik med godsaker - mumma!

Vet ni hur fantastiskt livet är ibland?

Jag vaknade i morse och log över att vara ledig. Tog på mig mina nya, fina glajjer, klev ut i solen och satte mig i snygga Brorsan. Åkte till gymet och mötte upp en härlig kille och körde ett styrkepass, skrattade och svettades. Satte mig i Brorsan igen och styrde denna gång mot min fantastiska frisör. Han gör inte bara mitt hår vackert, han ger så underbar energi att jag känner att jag kan vinna mot hela världen när jag varit där.

Åkte hem och lyssnade på pepplåten nummer ett, tog ett djupt andetag och gjorde en jobbig grej. Fan va stolt jag blir när jag tar tag i saker som är svåra att göra! Då blir liksom inte nästa hinder lika svårt att övervinna heller... Nu äter jag smarrig mat, lyssnar på Life in Technicolor II och minns den magiska sommarkvällen på Stockholms Stadion 22 augusti förra året. Ska sedan in till stan och köpa ett par nya löparskor. Sen funderar jag på att åka iväg och träffa en person som jag längtar ihjäl mig efter... Även fast hon kommer att jobba och jag bara kanske kan säga hej.

Det känns faktiskt som att det går bra nu...

26.5.10

Belöning

Idag har jag spontanköpte jag en present till mig själv på lunchen. Ett par Ray Ban Wayfarers. För att jag tyckte att jag var så jäkla värd det.

Så det så.

18.5.10

Sån jävla otur jämt (eller helt enkelt orutin)

Dagen startade bra, men grusades efter någon timma av en förbannat onödig incident. Jag blev så arg att jag skulle kunnat döda någon. Larvigt, egentligen... Men det som skedde var att jag spillde foundation på ett helt sprillans nytt vitt linne från Object. Hade jag klockat tiden från att jag tog på mig det till själva incidenten, kan jag gissa att tiden skulle stannat på 3 minuter och 44 sekunder. Så jävla onödigt. Varför, varför, sminka sig med vitt linne på? Först blev jag mest arg för att jag trivdes så bra med dagens utvalda kläder och att jag inte pallade att hitta på något annat. Sen blev jag helt galen när jag insåg att fläcken, varken med diskmedel, Vanish eller sminkborttagning skulle försvinna. Inte nu, inte sen, inte någonsin. Fy fan, jag var så arg att hantverkarna höll sig undan när jag kom farandes som en galning, med icke utsmetad foundation i hela ansiktet, och skrek att jag skulle slå ihjäl någon om de närmade sig.

"Vad gör det om hundra år", eller "det är ju bara materiella ting", var några fraser som passerade i mitt huvud när den sansade sidan av mig försökte samtala med den hysteriska. Åt helvete med det, svarade hysterin till den sansade halvan.

Jag brukar inte hänga upp mig på småsaker, men jo, det här var förbannat retligt! Och det tycker jag fortfarande!




I stället för ett vitt linne med knappar från Object (gråter en skvätt till), blev det en gammal tröja från Only till mina urgamla men sköna Vero Moda-jeans. Kavajen kommer från VILA och skorna Scorett (mina godingar från förra året finns nu i massor av färger och alla köper dem ett år senare. Det gäller ju att vara först...) Halsband från Karibien och armband från Thailand och Karibien, nagellack Depend.

Psst. Jag tror jag får flika detta inlägget till Papphammar-kategorin ändå...

Efteråt

Igår blev det 75 box. Var verkligen inte laddad för träning, men som vanligt tackade jag min lyckliga stjärna efteråt, för att jag tog mig dit...

Hantverkarna håller på för fullt utanför huset, i morgon ska de börja gjuta grunden till vårt utbygge. Det är spännande det här...

16.5.10

Inga bilder

Oj oj oj. Dagarna bara går och ibland måste man stanna upp och fundera lite.

Inte bara köra på, utan tänka efter. Den här långhelgen, som det kallas för de som får vara lediga länge, har varit intensiv, men ändå lugn. Rolig, men också lite jobbig. Solig, med lite regn. Kylig och varm. Man kan sammanfatta det som kontrasternas helg.

Jag har varit värdelös på att fota. Tänk, så mycket roligare det skulle vara att läsa det här om jag bara förevigat alla härliga saker jag gjort den här helgen! Men jag får lista i stället.
  • köpt nya kläder
  • dansat med rosa neonarmband
  • druckit rosa shots
  • tagit in på hotell i min egen stad
  • ätit lunch i gårkvällens kläder
  • druckit kaffe med mamma och pappa
  • hoppat över träningen
  • gjort bort mig (det kan nog stå med på alla mina listor)
  • jobbat
  • ätit alldeles för mycket godis
  • haft intressanta samtal, som gjort mig glad
  • letat inspiration till hemmet
  • somnat i soffan
  • somnat i sängen med kläderna på
  • ätit varma mackor till söndagsfrukost
  • vunnit Frågeleken stort, två gånger!
  • tränat så hårt att jag höll på att svimma
  • förundrats över att man kan ta så mycket betalt för en lägenhet i Borås
  • fått en fin present av min man
  • haft söndagmiddag med god mat och trevlig sällskap
  • planerat för sommaren
  • läst en blogg jag inte läst på länge
  • lyssnat på fåglarnas vackra kvitter
  • pratat med grannarna
  • kommit på en bra idé
  • skrattat åt alla nyfikna som tittar jättemycket på vårt hus när de går förbi, och diskuterar vad det är vi håller på med
  • träffat vänner jag inte pratat med på länge
  • skrattat åt min syster
  • pratat politik med min andra syster
  • kollat på en serie om hajar
Ja, där ser ni, så mycket som kan hända under en helg! Men i morgon är det måndag, och fem nya arbetsdagar väntar bakom hörnet.

Jag tror det kommer bli en bra vecka. Vad tror du?

11.5.10

Promenad

Solen sken från en klarblå himmel när jag vaknade klockan åtta. Tog på mig joggingskorna och gav mig ut på en riktig långpromenad. Nu har molnen samlat sig på himlen, så det var härligt att få njuta lite av solskenet så länge det varade.




Lantlig stil är verkligen inte min stil alls. Dock tycker jag att bland det finaste som finns är gula trähus ute på landet. Det här huset ligger på min långrunda och jag tycker det ser så mysigt ut.

10.5.10

Baka baka

Den här dagen sprang iväg lika fort som en hundrameterslöpare. Tog en morgonpromenad för att vakna till liv och sedan blev det jobb för hela slanten.

Trots en lång dag så kände jag att det fanns en del energi i kroppen som jag behövde göra något kreativt med. Så jag svängde in på ICA och handlade grejer för att göra frallor. Just det, ni läste rätt! Dessutom har jag lagat fetaostlax med rotsaker i ugn och hummus. Maten blev precis klar och ser grymt lovande ut. Även frallorna verkar ha gått vägen såhär långt, eller vad säger ni?



9.5.10

Amöbor i källaren

Idag fick jag åka in till stan klockan 06.25 då min syster ringde och undrade om jag hade fått med mig hennes nycklar hem igår kväll. Vilket jag på något vis lyckats med. Så det vara bara att kasta sig in i bilen och köra in, eftersom hon var tvungen att ha dem för att kunna komma in på sitt jobb till klockan 07.00. Men jag åkte hem och sov en sväng och när jag vaknade ett par timmar senare, var jag fast besluten om att ta tag i ett skittrist projekt. Nämligen källaren.

Vi ställde bara in alla grejer där när vi flyttade in och har mest låtsas som att det inte finns, all bröte som stått där nere. Men idag röjde vi ut alltså. Det var helt sjukt. Mina kläder var som amöbor som bara förökat sig i varenda hörn. Jag fattar inte att jag köpt alla dessa kläder! Fem säckar åkte till Vitryssland och fyra säckar ska jag åka ner med till Göteborg, hyra ett bord och sälja så mycket jag kan, en helg framöver. Jag måste förvandla litegrann av allt det där till pengar, om jag ska ta mig ur det här med en liten smula samvete...

8.5.10

Att mötas


Vilken underbar dag! Ute är det kallt och snöblandat regn piskar argt på våra fönster. Men jag är glad!

Igår avslutades en 60-timmars arbetsvecka med en makalöst trevlig spontankväll hos våra grannar. Vi har väldigt många grannar där vi bor och vi känner en del, men inte alla. Vi ringde på hos grannen bredvid, men då var inte de hemma. Det visade sig att de var ett par hus bort, hos en familj som vi inte träffat förut. De ropade att vi skulle komma dit, vilket vi gjorde. Och gick hem sex timmar och många vinglas senare... Är det inte sånt som gör livet underbart? Att helt opretentiöst öppna dörren för människor man aldrig förut träffat, men ändå få till en förbaskat trevlig kväll.

Jag har tänkt lite grann på det här med möten. Är det inte intressant egentligen hur möten blir till, hur vi människor på något slumpmässigt, eller som jag tror, ödesmässigt sätt förs samman. Att man kan tänka tillbaka och minnas dagen då man första gången mötte någon som blev en viktig del av ens liv. Någon som först bara var en ögonkontakt, en handskakning, ett namn, som sedan blev till en nära vän, en kärlek, eller en livskamrat. Tänk så många människor vi möter, som bara blir just en ögonkontakt, en handskakning och ett namn man kanske glömmer bort. Men några möten är speciella. Kanske reflekterar man inte över det just då, i mötesögonblicket, utan det visar sig senare. Minns du när du första gången mötte de personer som är viktiga för dig idag? Vad tänkte du då?

Tänk om jag hade vetat den där utekvällen för sex år sedan, att killen som stod och flinade bredvid killen jag ägnade min uppmärksamhet åt, var personen jag senare skulle leva tillsammans med. Att den förvirrade bruden som fått fel telefonnummer och därför inte ringt förrän vid det tillfället, för att erbjuda mig jobb i en butik, senare skulle bli en av mina bästa vänner. Eller tjejen som jobbade helger på bensinstationen, som svarade när jag ringde för att sjukanmäla mig en söndagkväll, blev en trogen vän även hon. Tre av några minnesvärda möten i mitt liv. Och jag är så lyckligt lottad, att jag har fler att minnas!

Så det tänker jag göra idag. Tvätta, städa, diska och minnas. Gå runt här i mitt hem och le åt alla möten med de fantastiska vänner och kamrater jag omges av. Ni är guld.


5.5.10

Åsikter

2010 är valår, och nu börjar spurten ordentligt. Jag är inte politiskt aktiv i något parti, men jag vet tydligt var jag står politiskt.

Missade Debatt häromdagen och gick in på SVT Play för att titta. Jag respekterar att folk har olika åsikter, men ibland funderar jag på hur folk tänker. Sexton minuter in i programmet, är det två uttalanden som jag har svårt att förstå.

Johan Ehrenberg, VD Etc, för ett resonemang och en stark åsikt om huruvida ett arbete med ansvarsposition, ska generera en högre lön eller inte.

"Människor som får möjlighet och ansvar och makt, gillar det. Och det handlar inte om att vi människor motiveras av pengar. Det är en jävligt tråkig syn på människan, att vi är någon slags gigantisk portmonä, som säger "får jag inte gapa större och får in mer, då är jag inte intresserad av att ta ett större ansvar". Det där stämmer ju inte, såna är inte människorna."

Han får då frågan från Sanna Rayman, ledarskribent på SVD, om

"Menar du då att den som erbjuds ett chefsansvar ska göra det och inte begära mer i lön?"

"Japp!"

Jag har så oerhört, oerhört svårt att förstå att någon vill sträva efter ett samhälle där alla är lika och tjänar exakt samma pengar. För mig är det självklart att en person som har studerat på universitet och har studielån, ska få mer i sitt lönekuvert än en person som arbetar i en livsmedelsbutik och saknar gymnasiekomptens. Ska denna socialdemokratiska jantelag göra att vi årtionden framöver ska behöva skämmas för att vi tjänar pengar?

Jag råkade ut för en upprörd kund för en tid sedan. När hon lade fram en kjol vid kassadisken, frågade jag henne vänligt om hon behövde nya leggings. Detta är något som kallas merförsäljning, och det ger kunden en valmöjlighet att säga ja eller nej tack. Självklart ska denna försäljning vara relevant, vilket leggings till en kjol i allra högsta grad klassas som. Det är även med omtanke om kunden - ingen vill komma hem en lördagkväll, stå barbent och upptäcka att man har maskor och hål i det enda paret strumpbyxor man hade hemma. Hennes arga svar till mig då var: "du vill ju bara sälja, det fattar jag väl!".

Men självklart! Att sälja kläder är mitt jobb, det är det jag lever på. Det är det som betalar min matkasse, bilen jag kör, huset jag bor i och restaurangbesöken jag går på med mina vänner. Kronorna jag lägger i Ronald McDonald Hus-bössorna de gånger jag äter snabbmat och pengarna som utlandssemestrarna kostar, kommer allihop från mitt lönekuvert. Som jag är värd och som jag arbetar och sliter hårt för. Varför ska jag känna skuld över det? Jag tänker inte stå med skamsna ögon när hon tittar argt på mig som "bara vill sälja". Jag tittar henne rakt i ögonen och säger att "det är många som tycker det är bra att man påminner om det, men du behöver absolut inte köpa några om du inte har behov av det".

För att återknyta till Johan Ehrenberg. Tror han verkligen att jag inventerar lager, arbetar 14 timmar i sträck och accepterar det som en "vanlig" arbetsdag, jobbar över, sliter mitt hår med scheman, coachar min personal för att deras utvecklings skull, ägnar tid åt att försöka vara en bra chef och lägger hela mitt hjärta och själ på att driva en butik på bästa sätt, bara för att jag gillar ansvar och makt? Självklart är grundstenen i mitt arbete att jag tycker att det är roligt, men jag skulle aldrig någonsin göra allt detta om jag fick samma lön som en person som inte har det stora ansvaret. Jag arbetar för att få ett bra liv, skapa bra förutsättningar för min egen framtid och en framtida familj, och för att jag vill kunna göra saker jag mår bra av, eller unna mig ett par nya skor när jag spontant känner att jag är värd det.

I debatten finns även röster som hävdar att nästan enbart personer med rika föräldrar har bra jobb. Mina föräldrar var låginkomsttagare under min uppväxt och jag har inte fått någonting gratis. Jag var ingen stjärna i skolan och jag har inte heller någon stenrik mormor som göder mig med pengar (möjligtvis våfflor). Under hela min gymnasietid, jobbade jag fyra dagar i veckan på ICA. Satt i en kassa och scannade varor, sex timmar efter skoldagen och gick upp halv fem på helgerna för att jobba i bageriet. Detta gjorde jag för att skaffa mig arbetslivserfarenhet, så att jag i framtiden kunde få ett annat jobb, med mer ansvar och större utmaningar och därmed tjäna mer pengar. Att säga att makt och ansvar är det som driver alla människor, känns totalt förvridet enligt mig.

Nästa uttalande som jag inte alls förstår, är när Åsa Linderborg anklagar Isabella Löwengrip, för att "utnyttja" sina anställda för att hon ska tjäna pengar till sig själv. Självklart vill nittonåriga Isabella tjäna pengar på sina företag, men hennes anställda får ju lön! De blir därmed skattebetalare till staten och har ett jobb som de utvecklas av och kan leva på. Och då väljer Linderborg att kalla detta för "utnyttjande". Om man vill resonera på det viset, skulle då alla anställda på IKEA vara utnyttjade av Ingvar Kamprad, som sitter på toppen och tjänar pengar? Istället för att hyllas som en fantastisk företagare, som skapat hundratusentals arbetstillfällen för människor på hela jordklotet? Eller gäller Linderborgs resonemang bara när man pratar om en ung, blond, miljonär som tjänar mer pengar än hon själv gör?

I studion sitter även två killar som arbetar på Volvo. De hävdar att "det inte är så jävla lätt att ta sig från arbetarklassen och ur skiten nere i träsket när man väl är där", då en debattör anser att det ju är bättre att ha ett arbete än att vara arbetslös. När det här snacket kommer upp, så känner jag mig så outgrundligt trött på offermentaliteten. Jag kan också vara nere och tycka jävligt synd om mig själv ibland. Men jag vet att om jag vill förändra något i mitt liv, så kan jag inte sitta på mitt arsle och bara gnälla över hur dåligt jag har det. Jag kan inte göra mig själv till ett offer om jag ska bli framgångsrik och nå mina mål!

Vi väljer alla vad vi vill göra med vårt liv, och ingenting är omöjligt. Visst, skulle jag idag bestämma mig för att jag vill bli astronaut, så skulle det vara en förbannat lång resa att börja nu. Och även fast jag inte når mitt mål och inte tar mig hela vägen till månen eller Mars, så kanske jag kommer halvvägs. Jag fixar kanske en examen i partikelfysik och får chansen att jobba med rymdforskning? Nu tror jag inte att jag vill bli astronaut. Men jag har en väldans massa andra drömmar, visioner och idéer som bara jag själv väljer om jag vill förverkliga eller inte.

Och vet ni? Om jag gör det, och skulle bli miljonär på kuppen, så tänker jag inte skämmas ett skit för det. För jag tycker att det är kul att tjäna pengar.

4.5.10

Färgglatt

Jag är extremt dålig på att bära färg! Varje dag säger jag att jag ska bättra mig, men ändå slutar det med att jag går hemifrån i vitt, svart eller på sin höjd något i marinblått.

Om jag fick välja ett plagg att bära idag, skulle det bli den här fina blusen. Härligt rosa, fin ärm och dragkedja i ryggen. Från fantastiska Asos.

Check

Tjugofyra jobbiga timmar är över! Igår stämplade jag in 08.54 och ut 23.00. Åkte hem till mor och far för att sova där. Klockan 06.15 ringde väckarklockan och en timma senare låg jag i tandläkarstolen. Nu är min tand äntligen på plats och inventeringen är avklarad för denna gång.

Visst känns det underbart när man har betat av såna där extremt tråkiga saker!

2.5.10

Typiskt


Den här dagen blev inte alls som jag tänkt mig.

Solen sken utanför fönstret när vi vaknade och jag såg fram emot en ledig dag tillsammans! Men halsontet som kom krypande igår eftermiddag, hade inte gett med sig under natten. Dessutom hade jag fått en hemsk skallebank under natten. Till en början av dagen hade jag fortfarande en ambition och tro på att kunna träna ikväll. Jag fick ge mig. Jag la mig för att vila vid ett och vaknade inte förrän vid fyra och kände mig helt överkörd. Efter en dusch känner jag mig lite piggare, men nu satsar jag allt på att vila så att jag är något sånär pigg i morgon. Inventering och en fjortontimmars arbetsdag väntar. Sen ska jag till tandläkaren på tisdag kl 07.15 i ett nytt försök att få en krona på min framtand.

Nu tänker jag göra ingenting resten av den här kvällen. So long på er.

Sköna maj

Förstamaj-klädseln såg ut såhär. Inte för att det är något särskilt med första maj, och inte heller för att jag någonsin skulle få för mig att rösta på S, men jag tyckte det lät lite trevligt med förstamaj-klädsel.

Nu har vi avklarat Frågeleken här hemma, den där fempoängsfrågetävlingen som är i tidningen varje söndag. Det blev tretton lika idag, eftersom jag kunde sista svaret som var Fjodor Dostojevskij, annars hade jag torskat! Tur att man hängde med lite grann på svensklektionerna i skolan.

Idag är det strålande sol ute och vi ska ha lite middagsbjudning hemma ikväll. Men först blir det träning (om min sabla huvudvärk släpper).

Besökare