Sån jävla otur jämt (eller helt enkelt orutin)

Dagen startade bra, men grusades efter någon timma av en förbannat onödig incident. Jag blev så arg att jag skulle kunnat döda någon. Larvigt, egentligen... Men det som skedde var att jag spillde foundation på ett helt sprillans nytt vitt linne från Object. Hade jag klockat tiden från att jag tog på mig det till själva incidenten, kan jag gissa att tiden skulle stannat på 3 minuter och 44 sekunder. Så jävla onödigt. Varför, varför, sminka sig med vitt linne på? Först blev jag mest arg för att jag trivdes så bra med dagens utvalda kläder och att jag inte pallade att hitta på något annat. Sen blev jag helt galen när jag insåg att fläcken, varken med diskmedel, Vanish eller sminkborttagning skulle försvinna. Inte nu, inte sen, inte någonsin. Fy fan, jag var så arg att hantverkarna höll sig undan när jag kom farandes som en galning, med icke utsmetad foundation i hela ansiktet, och skrek att jag skulle slå ihjäl någon om de närmade sig.

"Vad gör det om hundra år", eller "det är ju bara materiella ting", var några fraser som passerade i mitt huvud när den sansade sidan av mig försökte samtala med den hysteriska. Åt helvete med det, svarade hysterin till den sansade halvan.

Jag brukar inte hänga upp mig på småsaker, men jo, det här var förbannat retligt! Och det tycker jag fortfarande!

I stället för ett vitt linne med knappar från Object (gråter en skvätt till), blev det en gammal tröja från Only till mina urgamla men sköna Vero Moda-jeans. Kavajen kommer från VILA och skorna Scorett (mina godingar från förra året finns nu i massor av färger och alla köper dem ett år senare. Det gäller ju att vara först...) Halsband från Karibien och armband från Thailand och Karibien, nagellack Depend.

Psst. Jag tror jag får flika detta inlägget till Papphammar-kategorin ändå...