Mina damer och herrar. Jag bjuder er på dessa underbara bilder. Bara för att ni ska få skratta lite. Visst ser jag glad ut på bilden till höger? Det är så att jag varit ute och sprungit en timma. Rundan blev längre än vanligt (kanske bättre att skriva längre än ovanligt, eftersom det var tre veckor sedan jag sprang), då tåget behagade dyka upp precis när jag skulle passera övergången. Alltså, nu lät det som jag blev överkörd av tåget och var tvungen att ta svängen om himlen för att sedan uppstå igen. Så var det inte. Nej, hela grejen med tåget var att jag inte hade någon lust att stå där och vänta, så därför sprang jag en omväg. Jag blir lite skraj när jag märker hur dåligt flås jag har så fort det lutar uppför i mer än tio sekunder. Så länge det bara är plant, så känns det som att jag kan springa hur långt som helst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar