Badrumsvågar, Aladdin-askar och hur man gör för att inte äta för mycket sötsaker

Häromdagen var jag hemma hos mina föräldrar. (Och nej, damen på bilden är inte min mamma). Jag har ingen våg hemma, så jag brukar väga mig på gymet. Men när jag var på toaletten hemma hos mina föräldrar, fick jag syn på mammas våg och tänkte att jag väl kunde väga mig. Det skulle jag aldrig ha gjort. Jag rusar ut till min kära mor:

Jag: - Vad är det för jävla skitvåg du har!?!?!?!?!
Mor: - Vad menar du nu?
Jag: - Morsan, jag väger SJUTTIO kilo på den!!! Det är tio kilo mer än för en vecka sen.
Mor: - Ja den kan va lite lurig den där, man kan få knixa lite. Men jag tycker den är bra. Jag har fyndat den på Gärdhem (second hand-affär hemma i byn). Men jag brukar få lägga till ett kilo när jag väger mig.
Jag: - Om den jävla vågen stämmer vill jag inte ha någon mat ikväll.

Ja, nu var det tydligen så att vågen inte stämde för att jag hade ställt den på badrumsmattan. Det gick tydligen inte för sig med mammas secondhand-fynd.

Det var en sido-historia och nu ska jag förklara vad bilden syftar till. Varje gång jag blir alldeles toksugen på sötsaker, så har jag en bild som jag tar fram som gör att jag inte vill äta det längre. Och nu är det apsnygga Jessica Biel med slimmad kropp. Jag är nämligen världens bästa människa på att inte tro att det jag stoppar i mig spelar någon roll. Som den obotliga optimism jag är, så tror jag inte att det får några konsekvenser på vågen om jag äter arton Aladdin-askar till kvällsmat varje dag. (Nu gör jag ju inte det, men äsch ni fattar). Nu ska jag sluta dravla och se på Barnmorskorna.