När det är fredagskväll vankas det "Så ska det låta" klockan 20.00. Min man avskyr detta program, vilket han tydligt och gärna deklarerar. Men den sista tiden har han mer och mer villigt bänkat sig framför teven på fredagskvällarna.
Idag försvann jag ut i köket en stund under programmet. När jag kommer tillbaka in i tv-rummet sitter han och skrattar hjärtligt, med blicken fäst på teveskärmen.
"Men älskling, du sitter väl inte och har roligt när du tittar på det här värdelösa programmet?", säger jag ironiskt.
Direkt slutar han att le, försöker verka oberörd och svarar surt:
"Nej men, vaddå men jag kan väl få skratta åt idioterna som är med?"
Han ska inte tro att han kan lura mig... Det var sann glädje jag såg i de ögonen minsann.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar