När jag ser de här bilderna så blir jag lite smått deppad och ilsken. Min svärfar, som är en otroligt driftig och hjälpsam person, vars insatser i vårt hus vi är evigt tacksamma för, blir ibland lite väl ivrig i sitt rivande. En dag när vi kom hem från jobbet för ett par år sedan, så hade han varit nere i källaren och rivit lite. På väggen där nere satt en gammal planritning från femtiotalet, över området vi bor i, som jag skulle spara och rama in.
Men den tyckte han var gammalt skräp, så han kastade den på tippen. Jag är verkligen ingen långsint person, men än idag har jag svårt att se på de här fina bilderna utan att känna mig så ledsen och arg över att den där kartan försvann ner i en container. Även fast det säkert går att få tag i ett exemplar om man skulle anstränga sig, så är det ju just det exemplet, från vårt hus som är speciell för mig. Men visst är det snyggt?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar